Historien bakom anläggningen

Den hemliga historian bakom vindtunneln

1930-tal – oro i Europa och världen. För Sveriges del var det viktigt att snabbt skapa möjligheter för en stark flygindustri – inte minst för att kunna bygga upp ett kraftfullt flygvapen med svensktillverkade stridsplan. Flygtekniska Försöksanstalten skapades, och med amerikansk hjälp byggdes Låghastighetstunnel 1 – LT 1. Den stod klar 1940, och kom att bli en central anläggning för SAAB, försvarsmakten m fl inblandade i utvecklingen av svenska stridsflygplan. Anläggningen var topphemlig och välbevakad.

 
 
 
 
STRIDSFLYGPLAN

I den horisontella, vindtunneln kunde SAAB och försvarsmakten testa modeller av det som kom att bli stridsflygplan som J 21, J 29 Tunnan, J 32 Lansen, J 35 Draken och JA 37 Viggen. Periodvis snurrade de gigantiska rotorbladen dygnet runt.

 
 
TO SPACE AND BEYOND

Men LT 1 har använts för att testa annat än svenska stridsflygplansprototyper. Ett exempel är när ESA – Europeiska rymdorganisationen – använde FFA:s anläggning i arbetet med att utforma rymdsonden Huygens, som sköts upp med moderfarkosten Cassini i december 1997. Drygt sex år senare landade Huygens framgångsrik på Saturnus måne Titan och sände bilder till jorden under några timmar.

Och säkert har i LT 1 testats ett och annat som vi aldrig kommer att få reda på någonting om.

 

Fakta – LT1 Låghastighetstunnel

Låghastighetstunnel innebär att man i tunneln inte kan skapa vind med överljudshastighet. Men det handlar ändå om extrema krafter – LT 1 klarar ändå en hel del.

 
FLÄKTKAPACITET

1,4 MW

SPECIALSTRÖM

6,6 kV (eget ställverk)

VINDSTYRKA

–80 m/s (–288 km/h)

 
 
 
HÖGHASTIGHETSTUNNEL

Flygtekniska Försöksanstalten konstruerade senare även en höghastighetstunnel, där man till exempel testade modeller av det som blev JAS 39 Gripen, och olika missiler.

Hursomhelst. Omkring 2000 lämnade försvarsindustrin LT 1. Därefter användes vindtunneln mer sporadiskt, och främst för tester av mer civil karaktär.